Söndag, det regnar ute. Man kan inte tro att det är november. Ifjol vid den här tiden så hade vi flera dm snö. Men inte i år…det är lite blandade känslor ang detta med snö. Jag längtar efter snön men ändå inte. Jag vill inte ha snörekord igen som det var förra året. Mår lite bättre nu när jag fått pencillin och sedan jag började använda astmamedicinen mer regelbundet.
Det har egentligen inte hänt så speciellt mycket förutom att jag sagt ifrån att R kommer hit över jul. Jag känner att jag inte kan vara migsjälv utan jag är rädd för att det blir en massa tjafsande så då kan Eric och jag fira jul själva iår. Vet inte riktigt hur han tog det men jag kan inte ödsla energi på ett ”förhållande” som inte kommer leda någonvart eftersom vi redan konstaterat att vi inte passar som ett par.
Mamma kommer hit på fredag, hon och Eric ska titta på sjungande julgranen. En sak slog mig under genrepet igår. En man påpekade flera gånger att hela kören såg ut som de var på en begravning när vi sjöng ”var glad, var glad, var glad i din herre och Gud” Hmm wow EXAKT samma sak som jag själv påpekat om och om igen. Vi satt och pratade om det igår, och mannen sa till mig, ”Helena du visar ofta att du är oerhört glad när du sjunger, även om du driftade bort ibland”. Till mitt försvar, en trött och sliten människa som fick ondare och ondare i halsen… Men se där, inte bara jag som tycker att det blir slentriant ibland…tyvärr så finns det människor som motarbetar hela tiden. Men Gud har sin tid, och jag måste lära mig att bida min tid. Guds vilja kommer att ske med vår församling. Jag fick ialla fall uppmuntran igår…när jag fick veta att jag fått en ny plats i granen. Längst ner i mitten..jag frågade körledaren varför varpå hon svarade ”Det är för att du ser så glad ut” Jag tror inte att hon förstod hur dessa små ord gjorde mig oerhört glad. Genrepet? TJa, från min egen sida så gick det väl sådär…. första genrepet kan jag inte säga att jag var med överhuvudtaget. 
jag kunde inte en enda textrad kändes det som. Haha… Rösten höll väl så där. Andra genrepet gick bättre, så det kommer väl gå galant på fredag när skolföreställningarna går av stapeln, för att inte prata om lördagens föreställningar…
Var i kyrkan idag, vet inte riktigt vad jag känner. Det var trevligt visserligen då det var en gemensam gudstjänst med Brunnskyrkan (f.d Baptistkyrkan) Trevligt att träffas och fira gudstjänst tillsammans. Men på fikastunden blev det rätt surrigt, fick ont i skallen och blev allmänt rastlös. Jag fick åka hem med en kvinna som sitter i fibrostyrelsen. Det var skönt eftersom det regnade ute. Jag blir så trött när det regnar så här mycket.
Sedan har jag inte gjort så mycket mer…softat i soffan och virkat lite på Eric’s mössa. Jag håller på att virka en baggy-mössa åt honom, en mössa som är lite ”bullig”. Den kommer bli kanonfin, han är rätt nöjd redan nu så vänta bara tills den e klar.
Nä, nu ska jag ta och dricka lite hett vatten med honung i, känner verkligen att rösten blir bättre då. Imorgon blir det äntligen jobb igen…saknar jobbet, men det var välbehövligt att vara hemma och ta igen sig när man mådde som sämst. Det kommer inte bli några som helst problem att somna ikväll inte, för jag är så trött så trött…
